Sakta men säkert..

image

..kommer vi i ordning i nya lyan. En sak i taget. Julian kan nu frukostmysa i sin koja och vi har äntligen fått in alla våra kläder i garderoberna. :) Har en hel del kvar innan jag kan återuppta bloggandet på riktigt igen (tex vore det bra om vi packade upp datorn, haha) men processen är underbar, så jag sörjer det inte en sekund. ;)

Nyheter om Julian; Sjunger man ”Klappa händerna..” så klappar han händer(!)* på eget initiativ och säger man hejdå så vinkar han. På det stora hela är han väldigt lätt att kommunicera med. :) Han förstår så många ord nu!

I övrigt så ställer han sig upp mot allt, står korta stunder utan stöd samt försöker knuffa möbler framför sig för att kunna gå. :D Han pratar lite med; mamma, dadda, appa (napp el. lampa), titta/tittå/tittit, atta (äta), däh (där), dådå/deå (hejdå). Och så orden vi inte förstår, men som han använder konstant; kra kra, råtta råtta råtta, rolla rolla.. :’D Haha, det värsta är att han låter som en riktig Tenny-skåning när han säger de ”egna” orden. :P

*tidigare har han ”bara” klappat fötterna ;)

Mars lovar stort – del 2

För nyfikna våra inrednings-/arkitektnerdar. :) Nästa vecka börjar vi flytta in! Tills dess ska skåpsluckor och dörrar sättas, samt vitvaror bytas ut. :)

 

…och tapet sättas i Líans rum, obviously. :P

Testar man inte så får man aldrig veta..

Igår drack Julian ur sugrör. Nemas problemas, som om han aldrig gjort annat! Sweet, då kan vi skaffa en sugrörsflaska istället för nappflaska till honom. :)

I övrigt har jag maginfluensa och Julian har ont i öronen. En bättre kombination än man kanske kunde tro. Nu sover vi tillsammans många långa stunder under dagarna och mellan magattackerna samt öronplågorna så har vi det ofantligt mysigt. Hehe.

Julian kryper sedan en vecka tillbaka som om han aldrig gjort annat. Han koordinerar händer och knän perfekt, som en gepard! ;) I lördags började han även försöka ställa sig upp från krypläge. Inga lyckade försök där än dock, men han ställer sig lätt mot möblerna. Ibland glömmer han av sig och släpper bordskanten/soffan/mammas hand och bumpar rumpan i golvet, men inga tårar än på den fronten. :D

Han äter större och större bitar mat och nu är det egentligen helt onödigt att vi delar hans macka i bitar – för i så fall stoppar han in 3-4 stycken åt gången ändå. En munfull ska det vara, annars är Julian inte nöjd. Haha. Tror man btw att man ska få ha en banan i fred i närheten av vår pojke får man nog tänka om. ;)

Förutom sjukdom så sysselsätter vi oss med att packa inför flytten, medans papa Rob renoverar. Det är så pirrigt och mysigt att jag ibland bara skrattar rakt ut utan egentlig anledning. Så tänker jag såhär; Om de hänns såhär fantastiskt att flytta till en skräddarsydd lägenhet, hur kommer det då inte vara att till slut få flytta till hus? :D Uppenbarligen har vi minst ett underbart steg kvar i livet! (Fast vi har ju en miljon; Julians framsteg, framtida småsyskon till Julian samt dagen då vi äntligen finner tid och pengar till att gänga oss!)

Just nu, maginfluensan aside, längtar jag dessutom otroligt mycket tills vi får träffa Therese och hennes familj! Vi träffades via våra bloggar en dag i mars förra året. Hon såg att vi hade samma BF-datum och sedan dess har snacket flytit på obehindrat. Våra små kom med 3 dagars mellanrum, så det är väl inte så konstigt att vi har en heel del att prata om. :) Dessutom är hon, hennes dotter och hennes make tre heelsköna typer. Haha, hoppas jag inte gjorde dig alldeles för generad nu, Tres! :P

Nåväl, nu har jag en hel del packning och väldigt mycket bebisgosande att ta itu med.

Här får ni lite bilder på hur lyan såg ut innan vi började renovera. :)

Bilderna föreställer (i kronologisk ordning):
Líans rum (blå väggar)
Hallen sedd från ytterdörren
Vardagsrummen (ljusbruna väggar)
Vårt sovrum (vita väggar)
Tillbaka ut i vardagrummmen (samt hallen sedd från vardagsrummet)
Toaletten
Köket

 

Fyra timmar senare..

image

Knäckte ni inte ledtroden så var avslutningen på ordet: ..dary!
Tycker ni att den ser lite ruffig ut så får ni faktiskt ha i åtanke att min symaskin är ur funktion och jag blev tvungen att sy allt för hand.. :)

Frågan är: Ska jag markera ”fickor” eller inte? Det ser lite tomt ut..

Leksaker till barnen! :)

Vad kan man göra av två gamla linnen, som blivit för små?

 

 

#1 Rut:
Kropp: Dosa fyllt med ärtor, omslagen i skumgummi, prasselplast och bomullstyg.
Svart tentakel: Filttyg fyllt med prasselplast och innehållande en bjällra.
Stjärn-arm: Resårband inslaget i bomullstyg, bitleksak i ftalatfri plast. (Resårbandet är så pass flexibelt att den ”skuttar” om man håller upp och drar i den)

 

#2 Squid: Plast- samt pappcylinder fyllda med små bjällror och ärtor,
inslagen i skumgummi, prasselplast och bomullstyg. Ringen är i filttyg och tentaklerna i bomullsblandat tyg.

#3 En kudde till Julians säng. :)