”Jag upplever att du nu har samma benägenhet för luxation i vänster knä som i höger.” sa doktorn.
Helvetes satans jävla skit!!!!
En remiss till sjukgymnasterna i min hand, det är dags att fixa skenor. Ny remiss till röntgen skickad. Jag hatar mina knän.
Nehedu, det är åt helvete för sent. Glöm det och ge mig vår!
Fy, på hemskisen som smittat ner Julian med ännu en förkylning! 
Jag vill upplysa folk om att varje natt vår son är förkyld blir en vaknatt för alla tre. Det är en rejäl pers! Nu får han spendera kvällen i soffan med oss..
Sexmånaderskontrollen idag gick bra.. tror vi? Jäklar vilket löst och virrigt besök. Vi fick komma in 20 minuter efter avsatt tid och det kändes som vi kastades ut lika fort som vi satt fötterna innanför tröskeln. Han vägdes iallafall och uppvisade 8820g. Snart nio kilo bebis. Shit! Och någon stans i virrvarret skrev jag på något papper om att vi ska stanna på denna vårdcentralen, samtidigt hör jag Julian illvråla och hinner bara som hastigast uppfatta något om att Robert håller om Julian som i sin tur håller krampaktigt i en gul träkloss. Då frågar sköterskan om det är något vi vill ta upp och jag hinner säga ”Ja, det här med maten sku…” innan jag blir avbruten av ännu ett skri. Läkaren som inte sagt ett enda ord förrutom ”Hej” och sitt namn frågar mig om vi var på höftledsscreening när Julian föddes. Jag nickar jakande och hinner inte säga mer förrän sköterskan ber mig om BVC-boken. Jahopp, hon fyller i, vi klär på Julian och innan vi ens fått på honom tjocktröjan så säger sköterskan Hejdå med sträng röst. Eh, jaha. Hehe. Hejdå då?
Haha, efteråt frågade vi varandra vad det var som hände. Hade det gått bra? Ja, ingen sa ju något annat.. Läkaren hade klämt och känt och kollat på Julian (medans Robban höll honom) och inte sagt ett ord förrän Robert irriterat sagt att han ju måste tala om vad han gör. Julian illvrålade. Läkaren mumlade lite. När Robert sen frågade vad klossarna skulle vara bra för sa han bara ”han ska titta efter dem när han tappar dem”. Ingen sa något om vad som händer när han inte tappar dem. Vår kille har minsann lärt sig att håller man inte i grejerna så hamnar de utom räckhåll. Hm.
Nåväl. Vi mår bra men Julian är på vääldigt dåligt humör och har skrikit på mig hela dagen. Jag börjar undra om det inte kan vara köttmaten.. Han har bara varit lugn de dagar då han ätit uteslutande vegetariskt… men så har det ju bara varit två dagar med, så det kan vara en slump.
Nu måste jag städa. Ursäkta det mördarlånga inlägget. PUSS PÅ ER
Vart tog texten i förra inlägget vägen? Inte OK! NOOOOOOOOOOOO :’-(
Ääääntligen fick vi lillis näsa fri och han kunde somna i min famn. Jag vill helt seriöst MÖRDA människan som smittat oss. Inte ok! :-@
Hahaha, jag dör lite varje gång ett barn skriker/gnyr/jollrar på TVn. Robert mute:ar blixtsnabbt ljudet och spänner upp öronen. När han sen inser att det inte var Julian som lät så svär och skäller han högljutt och agressivt i ett par minuter. Hihihi! Alltid lika roligt. 
Förlåt, älskling, du är bara så underhållande. <3
Jag är i upplösningstillstånd. Helt plötsligt tänker de inte rädda Hugo!?
Enl. Drottning Silvias Barnsjukhus finns det inte längre möjlighet att ge Hugo chansen till överlevnad. Först sa de att det var en ekonomisk fråga, sen var det en plötsligt fråga om platsbrist. Vad det än handlar om så är det helt oacceptabelt att ena stunden lova att göra vad som krävs för att försöka rädda Hugo och andra sekunden säga blankt nej. Jag håller med Hanna, Hugos mamma, om att det är dags att ta på sig hårdhandskarna (och vantarna och mössan) och K Ä M P A. Därför ber jag er att göra någonting. Vad som helst. Länka till http://hannasblandning.blogspot.com på era bloggar, prata med folk ni känner, stöd Rädda Hugo-fonden eller skriv till Kungahuset. Jag gör allt det där! DU kan göra något du med. Hjälp till! Om ni kan komma på något mer man kan göra aktivt för att försöka ändra på situationen så snälla, skriv det i en kommentar till detta inlägget.
Nu ska jag skriva till Kungen. XX
God morgon! Idag är vi pigga och glada vilket är väldigt lustigt, för Julian bökade så mycket inatt att Robert till och med blev tvungen att gå och lägga sig på soffan. Men med gott mod har jag ringt Julians sköterska på Bvc och nu kan jag lugnt konstatera att Julians privata doktor är den enda vettiga på Barnkliniken och att ”den nya” förtjänar en smäll på örat.
Vi ska upp till Bvc kl 10 och kolla efter den där bakterien som han troligtvis har. Önska oss lycka till!
Jag:
★Totalt hormonmonster!
★Håller en stadig vikt på 74kg.. försöker inte ens ändra på det. Köpte Mozartkulor till kvällsmat.
★Är som en klubbad säl varje morgon och Julian måste slå på mig och skälla för att jag ens ska öppna ögonen.. sen försöker jag sweet talk:a och amma honom för att han ska somna om. Sadly, så har den pojken en vilja av stål.
★Kollar på 2-5 avsnitt av Private Practice varje dag, börjar tappa greppet om verkligheten och basera mitt humör på hur karaktärerna i serien mår. Haha, friskt?
★Är livrädd varje gång jag bär Julian, för att mitt knä ska gå ur led. Ändå har jag inte tagit tag i det och åkt för att röntga det. Hur ska jag få tiden och orken, liksom? Men de vägrar konsultera om operation innan röntgenplåtarna är tagna.. fair deal kanske, men jag är världens slöaste människa just nu ok?
★Sträckte ryggen igår och kommer aldrig någonsin bli bra, för jag delar säng med två sängmarodörer.
★Är trots alla dumheter en fantastiskt fin människa, för jag sitter uppe bara för att 1. Laga Roberts lunch tills imorgon 2. Invänta att sagd lunch svalnar så att jag kan ställa den i kylen. Yay me!
★Deppig för att Julian kaaanske kan ha ett litet virus så jag inte får umgås med Jea.
★Jätteglad för att Julians gudmor kommer hit i helgen!
Julian:
❤Har som sagt kaaanske ett litet virus, men läkaren vi träffade idag vägrade göra en odling. Löjligt! Blodproverna kunde iallafall säga att han inte har någon form av infektion.
❤Väger enl. dagens undersökning 7935g, en ökning med 300g sedan besöket för tre veckor sedan. Bra, med tanke på att han gått på antibiotika.
❤Mäter 71 cm.
❤Pussas hela tiden ❤❤❤❤❤
❤Börjar få en egen liten frisyr och ser precis ut som sin pappa ❤
❤Har kollat på fiskar idag, för första gången i medveten ålder, och tyckte det var hur koolt som helst. Robert pekade och sa: ”Titta – Gudmor!” Haha :-’D Kärlek.
Och jag har inte hunnit (prioriterat) att tvätta håret sedan babysimmet i söndags, så jag ser fullkomligt djävlig ut. Snälla någon, kom hit och underhåll Julian någon dag, så att jag kan ta tag i min hygien. :-O
